Österbybruk/13. Quellen- und Literaturverzeichnis: Unterschied zwischen den Versionen

Aus Herrenhäuser
Wechseln zu: Navigation, Suche
(Die Seite wurde neu angelegt: „{{DISPLAYTITLE:{{SUBPAGENAME}}}} {{#subpages:{{BASEPAGENAME}}|pathstyle=subpagename}} <div class="content"> {| |- | Die Forschung näherte sich Österbybruk bislang über diverse Themengebiete: Dazu zählen insbesondere der wirtschaftliche Kontext der Eisenhütte und die Tradition [https://sv.wikipedia.org/wiki/Vallonbruken uppländischer Wallonenschmieden], die einflussreichen Familien [https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17341 De Geer], [https://sok.…“)
Markierung: Quelltext-Bearbeitung 2017
 
Keine Bearbeitungszusammenfassung
Zeile 4: Zeile 4:
{|
{|
|-
|-
|<div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;"><span style="background-color:#ffffff;color:#24292e;">Quellen</span></div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Blondel 1737</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Blondel, Jacques-François: De la distribution des maisons de plaisance et de la décoration des édifices en general, Tome 1, Paris 1937, https://bibliotheque-numerique.inha.fr/viewer/15902/?offset=#page=6&viewer=picture&o=bookmark&n=0&q= (09.12.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Nachlassinventar von Anna Johanna Grill, 1809–1810, Tierps tingslags häradsrätt, SE/ULA/11545, Volym F:5, Nr. 120, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104617_00331 (06.12.2023).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Nachlassinventar von Abraham Öring, 1789, Landsarkivet Uppsala, Film och Dannemora tingslags häradsrätt, SE/ULA/10249, Volym F:2, Nr. 3, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104822_00017 (29.05.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Nachlassinventar von Johan Abraham Grill, 1799, Landsarkivet Uppsala, Film och Dannemora tingslags häradsrätt, SE/ULA/10249, Volym F:2, Nr. 114, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104822_00449 (29.05.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Tilas 1896</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Tilas, Daniel: Dagbok öfver H. K. H. prins Gustavs resa igenom Bergslagerna sept. 1768, Stockholm 1896, https://weburn.kb.se/eod_best/metadata/674/EOD_1645674.htm (09.12.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Hebbe?</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Graue Literatur</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Blent 1995</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Blent, Karin: Österbybruk, Stallbacken, Yttre upprustning, Upplandsmuseet, Uppsala 1995.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Literatur</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Arnold/Janick 2005</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Arnold, Dietmar; Janick, Reiner: Neue Reichskanzlei und „Führerbunker“. Legenden und Wirklichkeit, Berlin 2005.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Bandet 1967</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Bandet, Andra: Österby, in: Söderberg, Bengt G. (Hrsg.): Slott och herresäten i Sverige:&nbsp;ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk, Uppland Bd. 2, Malmö 1967, S. ?.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Bedoire 2013</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Bedoire, Fredric: Le monde des huguenots:&nbsp;de la France des guerres de religion au Stockholm de la noblesse marchande, Paris 2013.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Bille 1956</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Bille, Clara: Rembrandt's Claudius Civilis and its owners in the 18th century, in: Oud Holland, No. 1, 1956, S. 54–58.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Bring 1958</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Bring, Samuel E.: Anna Johanna Grill och Numismatiken, in: Lychnos Lärdomshistoriska Samfundets Årsbok, 1957–1958, Stockholm 1958, S. 251–263.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Carlborg 2004</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Carlborg, Annika: Vårdprogram för Österby bruks köksträdgård [conservation program for the kitchen garden at Österby bruk], SLU Institutionen för Landskapsplanering, Ultuna 2004, https://stud.epsilon.slu.se/11626/1/carlborg_a_171002.pdf (27.11.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Dahlgren 1931<span style="color:#0000ff;"><u> </u></span></div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Dahlgren, K. W.: Louis De Geer, in: Svenskt biografiskt lexikon, Bd. 10, 1931, S. 457, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17354<span style="color:#0000ff;"> </span>(27.11.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Drevon 1780</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Drevon, Johan Frederik Hendrik de: A journey through Sweden, translated into English by W. Radcliffe, London 1780.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Evans/Rydén 2007</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Evans, Chris; Rydén, Göran: Baltic Iron in the Atlantic World in the Eighteenth Century, Leiden [u.a.] 2007, https://brill.com/display/title/13281 (27.11.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Geber 2022</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Geber, Stig: Bruksägare, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 19 –22.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gille 2022a</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gille, Monica; Gille, Claes: 1900-talets och dagens Österbybruk, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 14–18.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gille 2022b</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gille, Monica; Gille, Claes: Brukets struktur, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 38–42.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gille 2022c</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gille, Monica; Gille, Claes: Brännstålsugnarna, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu,<span style="color:#ff0000;"> </span>Solna 2022, S. 57-62.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gille 2022d</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gille, Monica; Gille, Claes: Religion och brukspredikanter, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna<span style="color:#ff0000;"> </span>2022, S. 94–100.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gille 2022e</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gille, Monica; Gille, Claes: Orangeriträdgården i Österby bruk – Historik fram till år 1900, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 123–128.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gunnarsson 2022a</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gunnarsson, Gun-Britt: Vallonsmedjan, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna<span style="color:#ff0000;"> </span>2022, S. 43–51.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gunnarsson 2022b</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Gunnarsson, Gun-Britt: Skogen och vattnet, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 52–56.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Hahr 1933</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Hahr, August: Österby bruks slottsbyggnad och dess mästare, in: Upplandsfornminnesförenings tidskrift 43:2, 1933, S. 199–205.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Haidenthaller 2023</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Haidenthaller, Ylva: Collecting Coins and Medals in 18th-Century Sweden, in: Artium Quaestiones, No. 34, 2023, https://doi.org/10.14746/aq.2023.34.4 (27.11.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Hållander 1999</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Hållander, Tore: Vägen in i sockenkyrkan: De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636–1693, Universität Uppsala 1999, https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-783 (27.11.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Hansén 2022</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Hansén, Lars: Dannemora gruvor, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 5–10.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Hedberg 2013</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Hedberg, Andreas: <span style="background-color:#ffffff;">Det diktade bruket: Skönlitterära berättelser om vallonbruk i Uppland 1787–2012, </span>Universität Uppsala 2013, https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-407231 (27.11.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Holmberg 2007</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Holmberg, Jan G.: Orangerier. Orangerier vid vallonbruk i Uppland [Orangeries at Wallon Furnaces in Uppland], Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm 2007, https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-9977 (27.11.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Holmquist 1956</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Holmquist, Kersti: Den Grillska Toalettspegeln, in: Fataburen. Nordiska Museets och Skansens Årsbok, Stockholm 1956, S. 153–164, [http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1289384/FULLTEXT01.pdf www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1289384/FULLTEXT01.pdf] (23.11.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Hornschuch 1840</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Hornschuch, Christian Friedrich: Einige Bemerkungen über die Gärtnerei und einzelne Gärten in Schweden, in: Allgemeine Gartenzeitung, 8. Jg, N° 5, 1840, [zu Österby:] https://archive.org/details/mobot31753002150461/page/n37/mode/2up (01.04.2023).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Karlsson/Ernstell 2019</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Karlsson, Eva-Lena; Ernstell, Micael: Portraits and Dining Services from the Grill Family, in: Art Bulletin of Nationalmuseum Stockholm, Vol. 26:1, 2019, S. 23–26.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Krause 2018</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Krause, Katharina: Sichtbar und sicher: Wohnhöfe des Adels in Münster in der ersten Hälfte des 18. Jahrhundert, Baden-Baden 2018, https://www.uni-marburg.de/de/sfb138/wissenschaftskommunikation/4_krause_sichtbar-und-sicher.pdf (23.11.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Lagercrantz 2009</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Lagercrantz, Catherine: Tamms på Österby bruk, Stockholm 2009.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Leijonhufvud 1922</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Leijonhufvud, Sigrid: <span style="background-color:#ffffff;color:#000000;">Carl Gustaf Tessin på Svindersvik: utdrag ur Åkerö-dagboken, Stockholm 1922</span></div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;"><span style="background-color:#ffffff;color:#000000;">Lindahl 2004</span></div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;"><span style="background-color:#ffffff;color:#000000;">Lindahl, Göran: Kyrkorna 1550–1760, in: Uppland. Landskapets kyrkor, 2004, S. 55–79.</span></div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">''Lindström [u.a.] 2016''</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">''Lindström, Dag [u.a.]: Working Together, in: ''Ågren, Maria (Hrsg.): ''Making a living, making a difference: Gender and work in early modern European society'', Oxford 2016, S. 57–79.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;"><span style="background-color:#ffffff;color:#000000;">Lisholm 1974 </span></div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;"><span style="background-color:#ffffff;color:#000000;">Lisholm, Birgitta: Martin van Meytens d.y., Malmö 1974.</span></div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Lundgren 2010</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Lundgren, Per: Antikvarisk kontrollrapport. Österbybruks klockstapel. Flyttning och restaurering av klockstapeln i Österbybruk, 2010:35, Upplandsmuseet, Uppsala 2010, https://www.upplandsmuseet.se/globalassets/publikationer/rapportserien/rapporter-2010/rapport-2010_35.pdf (09.12.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Lundgren 2012a</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Lundgren, Per: Antikvarisk undersökning av rum 100 – 108 på Österbybruks herrgård, 2012:45, Upplandsmuseet, Uppsala 2012, https://www.upplandsmuseet.se/globalassets/publikationer/rapportserien/rapporter-2012/rapport-2012_45.pdf (09.12.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Lundgren 2012b</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Lundgren, Per: Gestaltningsförslag för rum 100 – 108 på Österbybruks herrgård, 2012:46, Upplandsmuseet, Uppsala 2012, https://www.upplandsmuseet.se/globalassets/publikationer/rapportserien/rapporter-2012/rapport-2012_46.pdf (09.12.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Lundgren 2012c</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Lundgren, Per: Stallängan vid Österbybruks herrg<span style="background-color:#ffffff;color:#000000;">å</span>rd. Bedömning av kulturmiljökonsekvenser vid ombyggnad till hotell, Upplandsmuseets rapporter 2012:02, Uppsala 2012, https://www.upplandsmuseet.se/globalassets/publikationer/rapportserien/rapporter-2012/rapport-2012_02.pdf (09.12.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Mattson 2022</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Mattson, Robert: Religion och brukspredikanter 1760–1900, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 101–102.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Nybom 1847</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Nybom, Johan: Dannemora och Österby. Skaldesytcken, Uppsala 1847, https://litteraturbanken.se/författare/NybomJ/titlar/DannemoraOchÖsterby/sida/1/faksimil (09.12.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Neubauer 2014</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Neubauer, Christoph: Die Reichskanzlei – Architektur der Macht, Bd. I (1733–1875), Berlin 2014.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Olausson 2000</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Olausson, Magnus: Carl H<span style="background-color:#ffffff;color:#000000;">å</span>rleman, in: Andersson, Thorbjörn; Jonstoij, Tove; Lundquist, Kjell (Hrsg.): Svensk Trädgardskonst under fyrahundra <span style="background-color:#ffffff;color:#000000;">å</span>r, Stockholm 2000, S. 74–79.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Olligs 1969</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Olligs, Heinrich: Tapeten - Ihre Geschichte bis zur Gegenwart. Band III: Technik und wirtschaftliche Bedeutung, Braunschweig 1969.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Palm 1967/1968</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Palm, Johan: Målningarna i Österbybruks kyrka, in: Årsboken Uppland 1967/1968, https://aarsbokenuppland.se/arsbocker/1960_tal/1967%20%28081-086%29%20Målningarna%20i%20Österbybruks%20kyrka%20-%20Johan%20Palm.pdf (09.12.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Pehrsson 1899</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Pehrsson, Per: Ur Österby bruks och vallonernas krönika, Österby 1899.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Pehrsson 1905</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Pehrsson, Per: De till Sverige inflyttade vallonernas religiösa förhållanden, Uppsala 1905.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Persson 2017</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Persson, Mårten: Grilliana. En bok om släkten Grill, Lund 2017.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Persson 2019</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Persson, Mårten: Konst, kultur och vetenskap, publiziert auf ''Grilliana – En sida om släkten Grill'', https://grilliana.wordpress.com (09.12.2024) 2019, https://grilliana.files.wordpress.com/2019/04/konst-kultur-och-vetenskap-19.pdf (09.12.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Pihlgren, Helene: Anna Johanna Grill - vår första kvinnliga numismatiker, in: Svensk Numismatisk Tidskrift 5, 1999, Stockholm 1999.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Rollin 1841</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Rollin, Carl Gustaf: Beskrifning öfver Österby bruk, Uppsala 1841, https://litteraturbanken.se/författare/RollinCG/titlar/ÖsterbyBruk/sida/III/faksimil (09.12.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Rollin 1849</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Rollin, Carl Gustaf: Gramers berättel ser. Folksägner från Norra Upland, Uppsala 1849.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Rollin 1855</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Rollin, Carl Gustaf: Louis De Geer och wallonerne: opera i tre akter, Uppsala 1855.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Selling 1934</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Selling, Gösta: En murmästare som herrgårdsarkitekt, Stockholm 1934.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Selling 1937</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Selling 1937</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Selling, Gösta: Svenska herrgårdshem under 1700-talet:&nbsp;arkitektur och inredning 1700-1780, Stockholm 1937.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Setterwall 1945</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Setterwall, Åke: Erik Palmstedt 1741–1803. En studie i gustaviansk arkitektur och stadsbyggnadskonst, Stockholm 1945.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Svensson 1932</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Svensson, Georg: Oscar Is götiska rum på Stockholms slott och den romantiska ådran i nyklassicismens konst, in:<span style="background-color:#ffffff;color:#000000;">&nbsp;Erixon, Sigurd; Wallin, Sigurd (Hrsg.): Svenska kulturbilder, Bd. 6, 1932, S. 53– 76,</span> https://runeberg.org/kulbild/1-6/0055.html (16.12.2023).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Tamm 2008</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Tamm, Claës: Österbysamlingen. „En rett artig samling af målningar“, Mjölby 2008.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Tjärnlund 2022</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Tjärnlund, Nils Johan: Järnbrukens historia, Stockholm 2022.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Thümmler 1998</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Thümmler, Sabine: Die Geschichte der Tapete - Raumkunst aus Papier. Aus den Beständen des Deutschen Tapetenmuseums Kassel, Eurasburg 1998.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Tigerstedt 1957</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Tigerstedt, Örnulf: Fagerstbrukens historia, Uppsala 1957.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Upmark 1908</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Upmark, Gustav: Österby, in: Roosval, Albin (Hrsg.): Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början, 1908–1923, Vol. 3, Stockholm 1908, S. 317–326, https://archive.org/details/svenskaslottochh03unse/page/316/mode/2up (27.11.2024).</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Vikström 2004</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Vikström, Eva: Kyrkorna 1760–1860, in: <span style="background-color:#ffffff;color:#000000;">Uppland. Landskapets kyrkor, Stockholm 2004, S. 80–102, </span>https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1234847/FULLTEXT01.pdf<span style="background-color:#ffffff;color:#000000;"> (09.12.2024).</span></div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Wrede 2022a</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Wrede, Eva: Anna Johanna Grill. Tre kvinnliga brukspatroner, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 23–25.</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Wrede 2022b</div><div style="margin-left:0cm;margin-right:0cm;">Wrede, Eva: Österbysamlingen, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 116–118.</div>
|
|
Die Forschung näherte sich Österbybruk bislang über diverse Themengebiete: Dazu zählen insbesondere der wirtschaftliche Kontext der Eisenhütte und die Tradition [https://sv.wikipedia.org/wiki/Vallonbruken uppländischer Wallonenschmieden], die einflussreichen Familien [https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17341 De Geer], [https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13191 Grill] und Tamm sowie die Architektur von Herrenhaus und Garten.
Das Interesse an Österbybruk setzte bereits im 19. Jahrhundert ein, als zunächst mehrere literarische Werke den Ort als Rahmen für ihre Handlung nutzten.<ref>Vgl. Nybom 1947, Rollin 1849, Rollin 1855. Eine nähere Beschäftigung mit diesen literarischen Texten bei Hedberg 2013, S. 25–45.</ref> Mit der ''Beskrifning öfver Österby bruk'' erschien 1841 eine erste, als Reiseführer angelegte Beschreibung von Carl Gustav Rollin. Gerade zum Alltag der Arbeiter, ihren Wohn- und Arbeitsverhältnissen, ist Rollins Text aufschlussreich, trotz einer umfassenden Idealisierung der Eisenhütte als soziale Utopie.<ref>Vgl. Rollin 1841. Zu Rollins Text siehe Hedberg 2013, S. 33.</ref> Im Anhang finden sich eine Überblickskarte und ein Katalog von 101 Kunstwerken, die sich unter [[wikidata:Q6203711|Per Adolf Tamm]] im Herrenhaus befanden.<ref>Vgl. Rollin 1841, n.p.; Hedberg 2013, S. 33.</ref> Auch von [[wikidata:Q6039817|Per Pehrsson]] erschienen im 19. Jahrhundert umfangreiche Beiträge insbesondere zur Geschichte von Österbybruk und der dort ansässigen wallonischen Gemeinde.<ref>Pehrsson, zeitweise ''brukspredikant'' in Österby, verfasste 1905 eine Dissertation zum religiösen Umfeld der eingewanderten Wallonen in Schweden (vgl. Pehrsson 1905). Als eine Art Vorstudie hierzu erschien 1899 ein Buch speziell zu Österbybruk in Form einer detaillierten Chronik. Vgl. Pehrsson 1899. Siehe zu Pehrsson auch Hållander 1999, S. 24.</ref> Im Jahr 1908 wurde Österbybruk mit einem längeren Aufsatz von Gustav Upmark in der Reihe der ''Svenska slott och herresäten'' berücksichtigt. <ref>Vgl. Upmark 1908.</ref> Upmark diskutierte auch die Frage des bis dahin nicht eindeutig identifizierten Architekten und publizierte einige Zeichnungen und Pläne aus dem 18. Jahrhundert. Der Garten wurde hingegen kaum thematisiert – vermutlich, da Upmark sein Urheber, der schwedische Hofarchitekt [https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13968 Carl Hårleman], noch nicht bekannt war. [[wikidata:Q5783071|August Hahr]] veröffentlichte 1933 einen kurzen überblickenden Aufsatz zu Österbybruk mit dem Versuch einer architektonischen Einordnung.<ref>Vgl. Hahr 1933.</ref> Die kunsthistorische Forschung wurde schließlich durch [[wikidata:Q6172436|Gösta Selling]] entscheidend vorangebracht: In einem Aufsatz von 1934 sowie seinem Überblickswerk ''Svenska herrgårdshem'' von 1937 beschäftigte er sich mit der Architektur- und Gartengeschichte von Österbybruk und lieferte neue Erkenntnisse zu den dort tätigen Architekten.<ref>Vgl. Selling 1934; Selling 1937, S. 97–99 [zum Garten]; Selling 1937, S. 251–258 [zum Herrenhaus].</ref> Der finnisch-schwedische Autor [[wikidata:Q3734799|Örnulf Tigerstedt]], dessen frühere Arbeiten von einer rechtsextremen Ideologie und offenen Unterstützung des deutschen Nationalsozialismus geprägt waren, wandte sich nach dem zweiten Weltkrieg vermehrt der schwedischen Nationalgeschichte zu. Im Jahr 1957 publizierte er einen historischen Abriss zum Hüttenwerk Fagersta, zu dem auch Österbybruk gehörte. In einem teils essayistischen Stil, doch ebenso unter Einbeziehung zahlreicher Archivdokumente, beschäftigte sich Tigerstedt ausführlich mit der Entwicklung von Österbybruk und ihren Protagonisten, dabei auch die Geschichte der Herrenhausanlage miteinbeziehend.<ref>Vgl. Tigerstedt 1957.</ref> Österbybruk war anschließend mit einem Beitrag von Andra Bandet 1967 Teil der mehrbändigen Serie der ''Slott och herresäten i Sverige''.<ref>Vgl. Bandet 1967.</ref> Der zehnseitige Überblick geht indes nicht über Upmarks Erkenntnisse von 1908 sowie jene von Gösta Selling hinaus, auf die er sich hauptsächlich stützt. Im selben Jahr erschien von Johan Palm eine kurze Abhandlung zu drei in der Kirche erhaltenen Gemälden, die zur Ausstattung des 18. Jahrhunderts zählen.<ref>Vgl. Palm 1967/1968.</ref>
Die Anlage von Österbybruk wurde 1996 unter Denkmalschutz gestellt.<ref>Vgl. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa?dokumentId=21000001833829&thumbnail=false (12.04.2023).</ref> Anlässlich wurden insgesamt 76 Gebäude mit ihrer Entstehungszeit aufgelistet, in das Register des [https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/sok/searchResult.raa?ts=1681240263578 ''Riksantikvarieämbetet''] (''Swedish National Heritage Board'')<ref>Vgl. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/sok/searchResult.raa?ts=1724877767077 (28.08.2024).</ref> aufgenommen und dort teils mit Beschreibungen und angehängten Dokumenten versehen. Eine Überblickskarte verzeichnet sämtliche Gebäude.
Annika Carlborg verfasste 2004 an der ''Swedish University of Agricultural Sciences'' (''SLU – Sveriges lantbruksuniversitet'') in Uppsala eine Abschlussarbeit, die sich dem Küchengarten widmet und eine historische Analyse sowie ein Konzept zu Erhaltung und Rekonstruktion vorlegt.<ref>Vgl. Carlborg 2004.</ref> Im Jahr 2007 erschien eine Dissertation von Jan G. Holmberg, die sich in vergleichender Perspektive mit Orangerien in [https://de.wikipedia.org/wiki/Uppland Uppland] aus der zweiten Hälfte des 18. Jahrhunderts beschäftigt. Die Orangerie von Österbybruk wird näher besprochen, neben weiteren Orangerien im Kontext von Wallonenschmieden, so [https://sv.wikipedia.org/wiki/Lövstabruk Lövstabruk], [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gimo_herrgård Gimo], [https://sv.wikipedia.org/wiki/Forsmark Forsmark] und [https://sv.wikipedia.org/wiki/Harg,_Östhammars_kommun Harg].<ref>Vgl. Holmberg 2007, zu Österbyruk insbesondere S. 101–110.</ref> Claës Tamm beschäftigte sich 2008 mit der Geschichte und Dokumentation der im Herrenhaus im 19. Jahrhundert aufbewahrten Kunstsammlung.<ref>Vgl. Tamm 2008.</ref> Im Jahr 2010 wurde unter Verantwortung des [https://www.upplandsmuseet.se Upplandsmuseet] in Uppsala von Per Lundgren ein Bericht zur Restaurierung des freistehenden Glockenstuhls (''klockstapel'') erstellt.<ref>Vgl. Lundgren 2010.</ref> Zwei Jahre später entstanden ebenfalls durch Per Lundgren im Auftrag der Österbybruk verwaltenden Bruno-Liljefors-Stiftung eine restauratorische Bestandsaufnahme der Innenräume, verbunden mit einem Überblick über die Geschichte des Hauses und zwei variierenden Restaurierungsvorschlägen. Lundgren verfasste außerdem einen Überblick zu Architektur und Geschichte der Stallanlage mit Blick auf zeitweilige Pläne der Stiftung, das Gebäude an einen Investor zu verkaufen und in ein Hotel umzuwandeln.<ref>Vgl. Lundgren 2012a, Lundgren 2012b, Lundgren 2012c.</ref>
Im Jahr 2022 gab die [https://vallon.se ''Sällskapet Vallonättlingar''], ein Verein zur Bewahrung der Geschichte und Kultur der Wallonen in Schweden, einen Sammelband zu Österbybruk heraus. Darin werden im Rahmen einer Regionalgeschichtsforschung zahlreiche Beiträge insbesondere zur Eisenhütte und deren sozialem Kontext bzw. der wallonischen Arbeiterschaft und ihrem Alltag versammelt. Kunsthistorische Fragestellungen spielen eine untergeordnete Rolle.<ref>Vgl. Ett levande vallonbruk 2022.</ref>
Insbesondere im 17. und 18. Jahrhundert waren mit [https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17341 De Geer] und [https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13191 Grill] über mehrere Generationen hinweg zwei Familien in Österbybruk präsent, die zu den einflussreichsten Protagonisten der schwedischen Handels- und Finanzeliten zählten und sich auch baulich an zahlreichen Orten hervortaten. In den Familienmitgliedern gewidmeten Untersuchungen wird Österbybruk wiederholt berücksichtigt; die holländische Herkunft beider Familien rückte zudem den Kontext reformierter Einwanderer und ihre Netzwerke in den Blick.<ref>Vgl. etwa Bedoire 2013.</ref> Die Grill-Familie pflegt bis heute eine Webseite<ref>Vgl. https://grilliana.wordpress.com/startsida/ (12.03.2024).</ref>, auf der regelmäßig zur Familiengeschichte publiziert wird. Von Mårten Persson wurde eine Sammlung seiner dortigen Beiträge als Buch herausgebracht<ref>Vgl. Persson 2017.</ref>; derselbe Autor beschäftigte sich u.a. überblickend mit den Sammlungs- und Bauaktivitäten der Familie.<ref>Vgl. Persson 2019.</ref> In Aufsätzen wurden einzelne Kunstobjekte im Besitz der Familie Grill behandelt.<ref>Vgl. etwa zu einem Toilettenspiegel Holmquist 1956 oder zum Porzellan und einigen Porträts Karlsson/Ernstell 2019.</ref> Auch der Familie Tamm, in deren Besitz sich Österbybruk im 19. Jahrhundert befand, wurden mehrere Abhandlungen gewidmet.<ref>Vgl. etwa Holmbring 1997, Lagercrantz 2009.</ref> Zu erwähnen ist darüber hinaus die umfangreiche Literatur zur Geschichte der Eisenhütten und des Eisenhandels im schwedischen 18. Jahrhundert.<ref>Vgl. etwa die Bibliographie in Evans/Rydén 2007, S. 328–344, oder jene bei Tjärnlund 2022, S. 367–376.</ref> Aus einer wirtschafts- und sozialhistorischen Perspektive findet Österbybruk hier wiederholt Beachtung. Mit einem regionalgeschichtlichen Interesse erschienen zudem in der durch den lokalen Verein [https://www.hembygd.se/dannemora ''Dannemora Hembygdsförening''] von 1989 bis 2014 und erneut ab 2021 jährlich herausgegebenen Zeitschrift ''Dannemorabygden'' zahlreiche Beiträge zu Österbybruk.<ref>Die Zeitschrift erschien 1989 bis 2014 unter dem Namen ''Dannemorabygden'', ab 2021 unter ''Nya'' ''Dannemorabygden''. Ein Inhaltsverzeichnis der Jahre 1989 bis 2014 findet sich unter https://www.hembygd.se/dannemora/file/4098864 (19.05.2023).</ref> Generell ist die regionale Forschung zu Österbybruk umfangreich, deren Ergebnisse jedoch oftmals in nicht-wissenschaftlicher Form präsentiert werden.
Im Jahr 2023 wurde im Rahmen der Projektarbeit des ''Herrenhauszentrums'' durch GeoSphere Austria eine Bodenradaruntersuchung des Geländes um das Herrenhaus durchgeführt. Bisherige Erkenntnisse, insbesondere zur heute nicht mehr sichtbaren Gartengestaltung, konnten dadurch bestätigt und vertieft werden.
Das '''Archivmaterial''' (Abb. 5-7) zu Österbybruk ist äußerst umfangreich und heute Teil von mindestens 25 Archiven, die sich mehrheitlich an verschiedenen Standorten des [http://ttps://riksarkivet.se/start ''Riksarkivet''] befinden.<ref>Siehe https://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=20&Sokord=Österbybruk&EndastDigitaliserat=false&typAvLista=Standard&AvanceradSok=False&page=1&FacettState=undefined%3Ac%7CgG8Klw%3Ac%7C&FacettFilter=arkis_ark_typ_facet%24Arkiv%3A#tab (09.06.2023).</ref> Die größte Materialsammlung wird im [https://sok.riksarkivet.se/arkiv/NCH6bDX9rH6cxG02H087k3 ''Arkiv Österby bruk''] mit 252,9 Regalmetern in Uppsala aufbewahrt. Die Archivdokumente betreffen in großem Maße die Eisenhütte, doch ebenso Besitzverhältnisse, Baugeschichte und Entwicklung des Herrenhauses. Der diesbezüglich relevante Archivbestand wurde bislang nicht vollständig gesichtet und nur punktuell ausgewertet.
Die andauernde Digitalisierung ermöglicht bereits einen weitreichenden Zugang zu Dokumenten und Bildmaterial. Hervorzuheben sind die Bestände des [https://www.tekniskamuseet.se/samlingar/arkiv/ ''Tekniska museet''] in Stockholm und hier insbesondere die in großen Teilen digitalisierte Sammlung von Carl Sahlin sowie jene von Arvid Gumælius<ref>C. Sahlin legte eine umfangreiche Materialsammlung zu schwedischen Eisenhütten und Bergwerken an; der Bergbauingenieur A. Gumælius (https://sv.wikipedia.org/wiki/Arvid_Gumælius_(ingenjör)) war 1914–1931 in Österbybruk beschäftigt und trug ebenfalls eine große Materialsammlung zusammen. Vgl. https://www.tekniskamuseet.se/en/collections/archives/ (12.06.2023); die digitalisierten Dokumente finden sich unter https://digitaltmuseum.se (12.06.2023).</ref>, außerdem die Bildersammlung des ''[https://www.jernkontoret.se/en/pictures/about-the-collection/ Jernkontoret]'' mit einem Schwerpunkt auf Bergbau, Metallverarbeitung, Eisen- und Stahlerzeugung. Zu verweisen ist ebenso auf die digitalisierten Inventarlisten mehrerer Besitzenden von Österbybruk in der zweiten Hälfte des 18. und dem beginnenden 19. Jahrhundert.<ref>Vgl. beispielsweise das Nachlassinventar von Henrik Wilhelm Peill, 1797, Film och Dannemora tingslags häradsrätt, SE/ULA/10249, Volym F:2, Nr. 99, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104822_00391 (05.03.2024), oder das Nachlassinventar von Anna Johanna Grill (III), 1809–1810, Tierps tingslags häradsrätt, SE/ULA/11545, Volym F:5, Nr. 120, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104617_00331 (05.03.2024).</ref>
|[[Datei:5. Auszug aus einem Inventar von 1734.webp|mini|Abb. 5. Österbybruk, Auszug aus einem Inventar von 1734, Riksarkivet Uppsala, Österby bruks arkiv I, Series B1, Vol. 108]][[Datei:6. Österbybruk, Specification uppå den stybyggnad, 1737.webp|mini|Abb. 6. ''Specification uppå den stybyggnad, som är giord wid Österby Bruuk seden 1721'', 1737, Riksarkivet Uppsala, Österby bruks arkiv I, B 1: Handlingar rörande bruket, 10 (1724–1810)]][[Datei:7. Büchersammlung von Johan Abraham Grill, 1799.webp|mini|Abb. 7. Büchersammlung von Johan Abraham Grill, Auszug aus dem Nachlassinventar 1799, Riksarkivet Uppsala, Österby bruks arkiv I, B 1: Handlingar rörande bruket, 22 (1797–1814)]]
|}
|}



Version vom 10. Dezember 2024, 09:14 Uhr

Quellen
Blondel 1737
Blondel, Jacques-François: De la distribution des maisons de plaisance et de la décoration des édifices en general, Tome 1, Paris 1937, https://bibliotheque-numerique.inha.fr/viewer/15902/?offset=#page=6&viewer=picture&o=bookmark&n=0&q= (09.12.2024).
Nachlassinventar von Anna Johanna Grill, 1809–1810, Tierps tingslags häradsrätt, SE/ULA/11545, Volym F:5, Nr. 120, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104617_00331 (06.12.2023).
Nachlassinventar von Abraham Öring, 1789, Landsarkivet Uppsala, Film och Dannemora tingslags häradsrätt, SE/ULA/10249, Volym F:2, Nr. 3, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104822_00017 (29.05.2024).
Nachlassinventar von Johan Abraham Grill, 1799, Landsarkivet Uppsala, Film och Dannemora tingslags häradsrätt, SE/ULA/10249, Volym F:2, Nr. 114, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104822_00449 (29.05.2024).
Tilas 1896
Tilas, Daniel: Dagbok öfver H. K. H. prins Gustavs resa igenom Bergslagerna sept. 1768, Stockholm 1896, https://weburn.kb.se/eod_best/metadata/674/EOD_1645674.htm (09.12.2024).
Hebbe?
Graue Literatur
Blent 1995
Blent, Karin: Österbybruk, Stallbacken, Yttre upprustning, Upplandsmuseet, Uppsala 1995.
Literatur
Arnold/Janick 2005
Arnold, Dietmar; Janick, Reiner: Neue Reichskanzlei und „Führerbunker“. Legenden und Wirklichkeit, Berlin 2005.
Bandet 1967
Bandet, Andra: Österby, in: Söderberg, Bengt G. (Hrsg.): Slott och herresäten i Sverige: ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk, Uppland Bd. 2, Malmö 1967, S. ?.
Bedoire 2013
Bedoire, Fredric: Le monde des huguenots: de la France des guerres de religion au Stockholm de la noblesse marchande, Paris 2013.
Bille 1956
Bille, Clara: Rembrandt's Claudius Civilis and its owners in the 18th century, in: Oud Holland, No. 1, 1956, S. 54–58.
Bring 1958
Bring, Samuel E.: Anna Johanna Grill och Numismatiken, in: Lychnos Lärdomshistoriska Samfundets Årsbok, 1957–1958, Stockholm 1958, S. 251–263.
Carlborg 2004
Carlborg, Annika: Vårdprogram för Österby bruks köksträdgård [conservation program for the kitchen garden at Österby bruk], SLU Institutionen för Landskapsplanering, Ultuna 2004, https://stud.epsilon.slu.se/11626/1/carlborg_a_171002.pdf (27.11.2024).
Dahlgren 1931
Dahlgren, K. W.: Louis De Geer, in: Svenskt biografiskt lexikon, Bd. 10, 1931, S. 457, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17354 (27.11.2024).
Drevon 1780
Drevon, Johan Frederik Hendrik de: A journey through Sweden, translated into English by W. Radcliffe, London 1780.
Evans/Rydén 2007
Evans, Chris; Rydén, Göran: Baltic Iron in the Atlantic World in the Eighteenth Century, Leiden [u.a.] 2007, https://brill.com/display/title/13281 (27.11.2024).
Geber 2022
Geber, Stig: Bruksägare, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 19 –22.
Gille 2022a
Gille, Monica; Gille, Claes: 1900-talets och dagens Österbybruk, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 14–18.
Gille 2022b
Gille, Monica; Gille, Claes: Brukets struktur, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 38–42.
Gille 2022c
Gille, Monica; Gille, Claes: Brännstålsugnarna, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 57-62.
Gille 2022d
Gille, Monica; Gille, Claes: Religion och brukspredikanter, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 94–100.
Gille 2022e
Gille, Monica; Gille, Claes: Orangeriträdgården i Österby bruk – Historik fram till år 1900, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 123–128.
Gunnarsson 2022a
Gunnarsson, Gun-Britt: Vallonsmedjan, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 43–51.
Gunnarsson 2022b
Gunnarsson, Gun-Britt: Skogen och vattnet, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 52–56.
Hahr 1933
Hahr, August: Österby bruks slottsbyggnad och dess mästare, in: Upplandsfornminnesförenings tidskrift 43:2, 1933, S. 199–205.
Haidenthaller 2023
Haidenthaller, Ylva: Collecting Coins and Medals in 18th-Century Sweden, in: Artium Quaestiones, No. 34, 2023, https://doi.org/10.14746/aq.2023.34.4 (27.11.2024).
Hållander 1999
Hållander, Tore: Vägen in i sockenkyrkan: De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636–1693, Universität Uppsala 1999, https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-783 (27.11.2024).
Hansén 2022
Hansén, Lars: Dannemora gruvor, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 5–10.
Hedberg 2013
Hedberg, Andreas: Det diktade bruket: Skönlitterära berättelser om vallonbruk i Uppland 1787–2012, Universität Uppsala 2013, https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-407231 (27.11.2024).
Holmberg 2007
Holmberg, Jan G.: Orangerier. Orangerier vid vallonbruk i Uppland [Orangeries at Wallon Furnaces in Uppland], Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm 2007, https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-9977 (27.11.2024).
Holmquist 1956
Holmquist, Kersti: Den Grillska Toalettspegeln, in: Fataburen. Nordiska Museets och Skansens Årsbok, Stockholm 1956, S. 153–164, www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1289384/FULLTEXT01.pdf (23.11.2024).
Hornschuch 1840
Hornschuch, Christian Friedrich: Einige Bemerkungen über die Gärtnerei und einzelne Gärten in Schweden, in: Allgemeine Gartenzeitung, 8. Jg, N° 5, 1840, [zu Österby:] https://archive.org/details/mobot31753002150461/page/n37/mode/2up (01.04.2023).
Karlsson/Ernstell 2019
Karlsson, Eva-Lena; Ernstell, Micael: Portraits and Dining Services from the Grill Family, in: Art Bulletin of Nationalmuseum Stockholm, Vol. 26:1, 2019, S. 23–26.
Krause 2018
Krause, Katharina: Sichtbar und sicher: Wohnhöfe des Adels in Münster in der ersten Hälfte des 18. Jahrhundert, Baden-Baden 2018, https://www.uni-marburg.de/de/sfb138/wissenschaftskommunikation/4_krause_sichtbar-und-sicher.pdf (23.11.2024).
Lagercrantz 2009
Lagercrantz, Catherine: Tamms på Österby bruk, Stockholm 2009.
Leijonhufvud 1922
Leijonhufvud, Sigrid: Carl Gustaf Tessin på Svindersvik: utdrag ur Åkerö-dagboken, Stockholm 1922
Lindahl 2004
Lindahl, Göran: Kyrkorna 1550–1760, in: Uppland. Landskapets kyrkor, 2004, S. 55–79.
Lindström [u.a.] 2016
Lindström, Dag [u.a.]: Working Together, in: Ågren, Maria (Hrsg.): Making a living, making a difference: Gender and work in early modern European society, Oxford 2016, S. 57–79.
Lisholm 1974
Lisholm, Birgitta: Martin van Meytens d.y., Malmö 1974.
Lundgren 2010
Lundgren, Per: Antikvarisk kontrollrapport. Österbybruks klockstapel. Flyttning och restaurering av klockstapeln i Österbybruk, 2010:35, Upplandsmuseet, Uppsala 2010, https://www.upplandsmuseet.se/globalassets/publikationer/rapportserien/rapporter-2010/rapport-2010_35.pdf (09.12.2024).
Lundgren 2012a
Lundgren, Per: Antikvarisk undersökning av rum 100 – 108 på Österbybruks herrgård, 2012:45, Upplandsmuseet, Uppsala 2012, https://www.upplandsmuseet.se/globalassets/publikationer/rapportserien/rapporter-2012/rapport-2012_45.pdf (09.12.2024).
Lundgren 2012b
Lundgren, Per: Gestaltningsförslag för rum 100 – 108 på Österbybruks herrgård, 2012:46, Upplandsmuseet, Uppsala 2012, https://www.upplandsmuseet.se/globalassets/publikationer/rapportserien/rapporter-2012/rapport-2012_46.pdf (09.12.2024).
Lundgren 2012c
Lundgren, Per: Stallängan vid Österbybruks herrgård. Bedömning av kulturmiljökonsekvenser vid ombyggnad till hotell, Upplandsmuseets rapporter 2012:02, Uppsala 2012, https://www.upplandsmuseet.se/globalassets/publikationer/rapportserien/rapporter-2012/rapport-2012_02.pdf (09.12.2024).
Mattson 2022
Mattson, Robert: Religion och brukspredikanter 1760–1900, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 101–102.
Nybom 1847
Nybom, Johan: Dannemora och Österby. Skaldesytcken, Uppsala 1847, https://litteraturbanken.se/författare/NybomJ/titlar/DannemoraOchÖsterby/sida/1/faksimil (09.12.2024).
Neubauer 2014
Neubauer, Christoph: Die Reichskanzlei – Architektur der Macht, Bd. I (1733–1875), Berlin 2014.
Olausson 2000
Olausson, Magnus: Carl Hårleman, in: Andersson, Thorbjörn; Jonstoij, Tove; Lundquist, Kjell (Hrsg.): Svensk Trädgardskonst under fyrahundra år, Stockholm 2000, S. 74–79.
Olligs 1969
Olligs, Heinrich: Tapeten - Ihre Geschichte bis zur Gegenwart. Band III: Technik und wirtschaftliche Bedeutung, Braunschweig 1969.
Palm 1967/1968
Palm, Johan: Målningarna i Österbybruks kyrka, in: Årsboken Uppland 1967/1968, https://aarsbokenuppland.se/arsbocker/1960_tal/1967%20%28081-086%29%20Målningarna%20i%20Österbybruks%20kyrka%20-%20Johan%20Palm.pdf (09.12.2024).
Pehrsson 1899
Pehrsson, Per: Ur Österby bruks och vallonernas krönika, Österby 1899.
Pehrsson 1905
Pehrsson, Per: De till Sverige inflyttade vallonernas religiösa förhållanden, Uppsala 1905.
Persson 2017
Persson, Mårten: Grilliana. En bok om släkten Grill, Lund 2017.
Persson 2019
Persson, Mårten: Konst, kultur och vetenskap, publiziert auf Grilliana – En sida om släkten Grill, https://grilliana.wordpress.com (09.12.2024) 2019, https://grilliana.files.wordpress.com/2019/04/konst-kultur-och-vetenskap-19.pdf (09.12.2024).
Pihlgren, Helene: Anna Johanna Grill - vår första kvinnliga numismatiker, in: Svensk Numismatisk Tidskrift 5, 1999, Stockholm 1999.
Rollin 1841
Rollin, Carl Gustaf: Beskrifning öfver Österby bruk, Uppsala 1841, https://litteraturbanken.se/författare/RollinCG/titlar/ÖsterbyBruk/sida/III/faksimil (09.12.2024).
Rollin 1849
Rollin, Carl Gustaf: Gramers berättel ser. Folksägner från Norra Upland, Uppsala 1849.
Rollin 1855
Rollin, Carl Gustaf: Louis De Geer och wallonerne: opera i tre akter, Uppsala 1855.
Selling 1934
Selling, Gösta: En murmästare som herrgårdsarkitekt, Stockholm 1934.
Selling 1937
Selling 1937
Selling, Gösta: Svenska herrgårdshem under 1700-talet: arkitektur och inredning 1700-1780, Stockholm 1937.
Setterwall 1945
Setterwall, Åke: Erik Palmstedt 1741–1803. En studie i gustaviansk arkitektur och stadsbyggnadskonst, Stockholm 1945.
Svensson 1932
Svensson, Georg: Oscar Is götiska rum på Stockholms slott och den romantiska ådran i nyklassicismens konst, in: Erixon, Sigurd; Wallin, Sigurd (Hrsg.): Svenska kulturbilder, Bd. 6, 1932, S. 53– 76, https://runeberg.org/kulbild/1-6/0055.html (16.12.2023).
Tamm 2008
Tamm, Claës: Österbysamlingen. „En rett artig samling af målningar“, Mjölby 2008.
Tjärnlund 2022
Tjärnlund, Nils Johan: Järnbrukens historia, Stockholm 2022.
Thümmler 1998
Thümmler, Sabine: Die Geschichte der Tapete - Raumkunst aus Papier. Aus den Beständen des Deutschen Tapetenmuseums Kassel, Eurasburg 1998.
Tigerstedt 1957
Tigerstedt, Örnulf: Fagerstbrukens historia, Uppsala 1957.
Upmark 1908
Upmark, Gustav: Österby, in: Roosval, Albin (Hrsg.): Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början, 1908–1923, Vol. 3, Stockholm 1908, S. 317–326, https://archive.org/details/svenskaslottochh03unse/page/316/mode/2up (27.11.2024).
Vikström 2004
Vikström, Eva: Kyrkorna 1760–1860, in: Uppland. Landskapets kyrkor, Stockholm 2004, S. 80–102, https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1234847/FULLTEXT01.pdf (09.12.2024).
Wrede 2022a
Wrede, Eva: Anna Johanna Grill. Tre kvinnliga brukspatroner, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 23–25.
Wrede 2022b
Wrede, Eva: Österbysamlingen, in: Ett levande vallonbruk – Österby bruk förr och nu, Solna 2022, S. 116–118.